Mitt livs största misstag?

Alla har vi gjort misstag, stora som små. En del ångrar vi, en del inte. Satt på min kammare och lyssnade på lite gammal hårdrock från tidigt 80-tal. Mötley, Iron Maiden, Judas Priest bland annat. Då slog det mig, något som gör fortfarande gör ont i mitt hjärta. Kommer osökt att tänka på mitt kanske livs största misstag...

Skivan nedan är Mötley's andra platta Shout at the devil, släpptes 1983.

Omslaget är utformat som en dubbel-LP men innehåller bara en LP. När man viker upp konvolutet är det fyra stora bilder på killarna i bandet med mycket eld. Som de små bilderna på omslaget nedan, fast i detta konvolut var bilderna helkroppsbilder.

Skivan släpptes med lite olika omslag, den här bilden nedan är kanske ett vanligare konvolut än det förra.

Jaha vad har nu detta med mitt stora misstag att göra kan man undra? Jo, naturligtvis har jag haft detta album i min ägo. Mmmmhm... den översta versionen så klart. Jag har en hel drös med gamla hårdrocksplattor i förrådet, men hur mycket jag än vill så saknas Mötley plattan i min samling. Jag har bara mig själv att skylla.

Jag har en kärlek till mina gamla vinylplattor, till många av mina cd-skivor med. Även om det börjar dö ut i och med den digitala revolutionen som slagit omkull mig helt. Men det är en annan historia, tillbaka till min skivsamling. Jag har aldrig gjort mig av med en enda platta, spelar ingen roll om jag inte tyckt om skivan eller inte. Jag har dem kvar allihop, sorterade i plastfickor. Maxixinglar, singlar, vissa skivor i flera versioner och med olika omslag.

När jag och min fru flyttade ihop för många år sedan tog det ett par år innan hennes skivor kom i närheten av mina. Det var ett stort steg den dagen hon skulle få besudla min samling med hennes skivor. Tror hon inte riktigt förstår hur pass jobbigt det var, kommer ihåg det som igår.
Varför berättar jag då det här, jo för att ni skall ha en liten aning på hur nära hjärtat mina skivor och viktig musiken är för mig. Jag lyssnar på musik så fort jag får chansen, är idag en allätare men lyssnar gärna på mina gamla vinylplattor, även om jag idag har de i digitalform.

Men så tillbaka nu till Shout at the devil. Jo som ni förstår har jag den inte kvar. Jag bytte bort den med en klasskompis, till Metallicas - Ride the lightning. Vet inte hur jag fick en så tokig idé? Har jag bytt bort någon platta efter detta? NÄÄÄÄ... Om jag ångrat det? Det kan du skriva upp, varje dag i drygt 20 år... KIM SNÄLLA! GE MIG TILLBAKA MIN MÖTLEY PLATTA! Du kan få plocka på dig lite vad som helst i mina skivbackar bara jag får tillbaka min Mötley skiva!

Så om nån frågar mig på min dödsbädd, är det något du ångrar här i livet. Kommer mitt svar vara... -Jaaaaa, min Mötley platta...

En bonusbild på hur söta de var i början på 80-talet!