Irritationsmoment!

Idag smet jag iväg själv för att eventuellt kanske inhandla lite byxor. Har ju tappat två storlekar i år och allt hänger löst som värsta baggyjeans fast de egentligen inte är det. Men nu börjar problemen, att gå ner nästan tio kilo är ju bra men jag börjar starkt fundera på att lägga på mig i vikt för att kunna hitta kläder.

Jag är hyfsat lång nära två meter och är inte direkt trådsmal. Om jag går upp två kilo räknas jag som överviktig om man ska räkna BMI. Så jag ligger i normalskiktet nu. Om jag skall få ideal-BMI, dvs 21 måste jag gå ner 14kilo till. Vet inte vart dessa 14 kilos ska tas ifrån, tjockskallen kan jag ju inte direkt banta bort. Kanske kan jag bli av med de muskler jag har men det känns knäppt. Men visst 5 kilo kanske jag skulle kunna pressa ner om jag verkligen ville. Nog om det, nu till problemen som uppstår i och med detta. Det finns inga kläder att hitta nu om jag inte vill ha skräddarsydda kläder. Jo visst finns det lite jeans som passar men urvalet minskar drastiskt. Jag har ett par Levis jeans jag gillar, men det verkar inte som de gör 36 i längd på jeans under 33 i midja. Så jag får köpa förstora jeans för att få längden, snyggt? NOT!

Visst det finns andra märken och i somras köpte jag ett par LEE i Örebro som jag faktiskt fick sy upp för att de skulle sitta bra. Fantastiskt. Men det hör inte till vanligheten att hitta jeans i första bästa butik direkt. Min lillebror som sprängt två metersgränsen, han är dessutom lite rundare än mig ;) *hihi*. Han får åka till Stockholm för att köpa jeans. Han har ingen chans att hitta jeans någon annanstans. Så nog om jeans nu till andra typer av byxor. Chinos *ryser* näääää ger mig inte in på den marknaden. Då återstår mer eller mindre så kallade "snyggbyxor". Jag har alltid köpt byxor i 152 eller till och med 154 när magen putade som mest. Nu är byxor i 152 oftast lagom långa men midjan behöver inte 152 längre. Nu skulle jag kunna gå ner på 150 men då tappar ju byxan längd vilket gör att jag behöver helst storlek 250. Just i den storleken vimlar det ju av byxor i "vanliga" affärer. H&M till exempel har inte ens 100-storlekar. Så på H&M kan jag bara köpa shorts. Näää... det ska inte vara lätt tydligen.

Nästa fantastiska problem är tröjor och jackor. Jag får oftast köpa tröjor i XL för att få rätt längd. Men de hänger som ett tält från Överskottsbolaget. Köper man då L så blir passformen super, lite pösig men för kort i både armar och i längd. SNYGGT!

Kontentan verkar vara att jag måste gå upp i vikt för att kunna hitta kläder som sitter lite snyggt. Borde gå upp till 154 i kostymstorlek för då börjar XL sitta bra och kostymerna snyggt. Det får bli att äta upp mig ca 15 kilo och få ett BMI strax under 30.

Kolhydrater here I come!!!